"Ja mamma, jag ska blogga!"
Ok, så jag har inte bloggat på ett tag. men det finns en anledning till detta. Denna anledning heter tequila. (una broma!*)
Mycket har hänt sedan jag sist uppdaterade bloggen. Vi åkte ju som sagt till Acapulco, där vi spenderade tre dagar under solen och en dag under molnen. Men det gjorde inget för det var lördagen och vi var alla ganska crudo om man säger så.
Vi kom dit tiiiidigt på torsdagsmorgonen, fick vänta ett par timmar innan vi fick vår lägenhet och begav oss till poolen ganska direkt. So far so good, bara det att när vi kom tillbaka luktade hela lägenheten fruktansvärt (tänk: ruttna ägg) och vi fick spendera resten av dagen med att kolla på andra lägenheter som fanns lediga. Vi hittade dock ingen som rymde 10 personer, så efter mycket om och men fick vi tillbaka våra pengar och kunde ta in på hotell istället. Hotellet var toppen, men vi fick flytta oss från nya acapulco till gamla och detta gjorde victor, allas vår favvo-mexican, lite butter.
Så vart det fredag. mycket solande, mycket badande och till sist utgång. Vi gick till nån klubb som tydligen kostade apa att gå in på men eftersom vi var tjejer var det halva priset och gratis dricka inne på stället. Vilket tog oss ett tag att verkligen tro på för så heter det nämligen var och varannan gång vi går ut. Barra libre, barra libre lockar dom alltid med. Barra libre my ass.
Anyway, på lördagen var det som sagt mulet och dant, så vi spenderade större delen av dagen sovandes innan vi begav oss till en restaurang för lite cocina mexicana. Sen blev det en booze-cruise runt i acapulco-viken, som skulle inkluderat dom berömda dykarna men istället resulterade i total sjösjuka för hela sällskapet, inklusive undertecknad.
På söndagen begav vi oss till nya acapulco och en helscetchy restaurang på stranden som tydligen hade grymt god fisk. Grymt dyr också fick jag erfara efter att lilla jag, som enbart på grund av sparsamhet beställde quesadillas istället för fisk, i slutändan fick betala Karlas del av notan. Karla hade nämligen inga pengar och tyckte det var en bra idé att berätta detta efter att hon åt en femtedel av en fisk för 1200 pesos. Men vad fanns det att göra åt saken, eftersom jag inte ville bli fast i acapulco som diskare (minimilönen här är ungefär 40 pesos. Om dagen. Karlas nota låg på 400 pesos.) så fick jag så fint betala karlas fisk och micheladas plus min mat, som kostade hela 70 pesos. Efter detta bestämde vi oss för att hoppa över den planderade ridturen och stuvade in oss i bilarna igen för resan tillbaka till distrito federal. Det var trångt, det var varmt och det tog lång tid. Men fram kom vi.
På måndagen gjorde jag istort sätt inget förutom att plugga till mina två tentor jag hade på tisdagen. Som gick hyfsat bra. tror jag iallafall... Sen hände inget roligt förrän i torsdags då jag, krista, lindsey och victor åkte till en liten by utanför MC och hyrde hästar en stund! Och tillhörande gubbe som gick bakom oss när vi red och piskade på min häst med en pinne. Hon var lite lat om man säger så. Efter att vi ridit i en timme eller så var det dags att bege oss tillbaka och när vi skrittade fram i godan ro ropade helt plötsligt gubben "derecha! derecha!" Jag som red först kollade såklart åt höger, fnissade lite för mig själv och red vidare. Ingen chans att han menade höger just där. På höger sida var nämligen en ytterst brant stig nedåt som säkert en gång varit torr men nu mer såg ut som en ytterst lerig flodbotten. Men ner skulle vi såklart och eftersom jag var den enda som hade mer erfarenhet än ponnyridning var det jag som fick rida först. bara att hålla i tygeln (ja, singularis på det) och luta sig bakåt. Halvägs ner halkade såklart min häst och mirakulöst nog lyckades jag hålla mig kvar. Men min häst skrämde dom andra hästarna och innan vi visste ordet av flög lindsey som en tygdocka genom luften och landade i en lerpöl storlek grande.
Detta gjorde såklart victors häst skiträdd så den sprang in i min häst och jag fick klamra mig fast bäst jag kunde medans hästen min bockade och stegrade sig i en minut eller två. Samtidigt som vi såg lindseys häst försvinna i fjärran.
Eftersom både min och viktors häst kunde förtjänat mellannamnet bitch fick lindsey helt enkelt hoppa upp bakom krista på hennes lilla ponny, och resten av ritten var relativt händelselös. Förutom att kristas skratt hela tiden skrämde hennes ponny. Krista var nämligen den enda som faktiskt såg Lindseys flygförsök...
några av hotellets pooler... och så havet då.
Jag, krista, kristas pojkvän matthew och det ihoplimmade paret jayme och nacho...
*ett skämt
Mycket har hänt sedan jag sist uppdaterade bloggen. Vi åkte ju som sagt till Acapulco, där vi spenderade tre dagar under solen och en dag under molnen. Men det gjorde inget för det var lördagen och vi var alla ganska crudo om man säger så.
Vi kom dit tiiiidigt på torsdagsmorgonen, fick vänta ett par timmar innan vi fick vår lägenhet och begav oss till poolen ganska direkt. So far so good, bara det att när vi kom tillbaka luktade hela lägenheten fruktansvärt (tänk: ruttna ägg) och vi fick spendera resten av dagen med att kolla på andra lägenheter som fanns lediga. Vi hittade dock ingen som rymde 10 personer, så efter mycket om och men fick vi tillbaka våra pengar och kunde ta in på hotell istället. Hotellet var toppen, men vi fick flytta oss från nya acapulco till gamla och detta gjorde victor, allas vår favvo-mexican, lite butter.
Så vart det fredag. mycket solande, mycket badande och till sist utgång. Vi gick till nån klubb som tydligen kostade apa att gå in på men eftersom vi var tjejer var det halva priset och gratis dricka inne på stället. Vilket tog oss ett tag att verkligen tro på för så heter det nämligen var och varannan gång vi går ut. Barra libre, barra libre lockar dom alltid med. Barra libre my ass.
Anyway, på lördagen var det som sagt mulet och dant, så vi spenderade större delen av dagen sovandes innan vi begav oss till en restaurang för lite cocina mexicana. Sen blev det en booze-cruise runt i acapulco-viken, som skulle inkluderat dom berömda dykarna men istället resulterade i total sjösjuka för hela sällskapet, inklusive undertecknad.
På söndagen begav vi oss till nya acapulco och en helscetchy restaurang på stranden som tydligen hade grymt god fisk. Grymt dyr också fick jag erfara efter att lilla jag, som enbart på grund av sparsamhet beställde quesadillas istället för fisk, i slutändan fick betala Karlas del av notan. Karla hade nämligen inga pengar och tyckte det var en bra idé att berätta detta efter att hon åt en femtedel av en fisk för 1200 pesos. Men vad fanns det att göra åt saken, eftersom jag inte ville bli fast i acapulco som diskare (minimilönen här är ungefär 40 pesos. Om dagen. Karlas nota låg på 400 pesos.) så fick jag så fint betala karlas fisk och micheladas plus min mat, som kostade hela 70 pesos. Efter detta bestämde vi oss för att hoppa över den planderade ridturen och stuvade in oss i bilarna igen för resan tillbaka till distrito federal. Det var trångt, det var varmt och det tog lång tid. Men fram kom vi.
På måndagen gjorde jag istort sätt inget förutom att plugga till mina två tentor jag hade på tisdagen. Som gick hyfsat bra. tror jag iallafall... Sen hände inget roligt förrän i torsdags då jag, krista, lindsey och victor åkte till en liten by utanför MC och hyrde hästar en stund! Och tillhörande gubbe som gick bakom oss när vi red och piskade på min häst med en pinne. Hon var lite lat om man säger så. Efter att vi ridit i en timme eller så var det dags att bege oss tillbaka och när vi skrittade fram i godan ro ropade helt plötsligt gubben "derecha! derecha!" Jag som red först kollade såklart åt höger, fnissade lite för mig själv och red vidare. Ingen chans att han menade höger just där. På höger sida var nämligen en ytterst brant stig nedåt som säkert en gång varit torr men nu mer såg ut som en ytterst lerig flodbotten. Men ner skulle vi såklart och eftersom jag var den enda som hade mer erfarenhet än ponnyridning var det jag som fick rida först. bara att hålla i tygeln (ja, singularis på det) och luta sig bakåt. Halvägs ner halkade såklart min häst och mirakulöst nog lyckades jag hålla mig kvar. Men min häst skrämde dom andra hästarna och innan vi visste ordet av flög lindsey som en tygdocka genom luften och landade i en lerpöl storlek grande.
Detta gjorde såklart victors häst skiträdd så den sprang in i min häst och jag fick klamra mig fast bäst jag kunde medans hästen min bockade och stegrade sig i en minut eller två. Samtidigt som vi såg lindseys häst försvinna i fjärran.
Eftersom både min och viktors häst kunde förtjänat mellannamnet bitch fick lindsey helt enkelt hoppa upp bakom krista på hennes lilla ponny, och resten av ritten var relativt händelselös. Förutom att kristas skratt hela tiden skrämde hennes ponny. Krista var nämligen den enda som faktiskt såg Lindseys flygförsök...
några av hotellets pooler... och så havet då.
Jag, krista, kristas pojkvän matthew och det ihoplimmade paret jayme och nacho...
*ett skämt
Kommentarer
Postat av: Maria
Hej Babe!
Blir jätteavis, vill också va i Mexico med dig och leka =) Låter jättekul
Matthew liknar ryssen lite, hihi
Puss&kram!
Postat av: Paps
Hello Ninni.
Kul att läsa att dina kunskaper från åren på Björkås gör att du sitter säkert i sadeln, detta gör mig stolt över dig.
Vi ses snart!
Trackback
