Lokaltrafiken i Ciudad de Mexico
Hej igen allihopa! Eftersom ni som läser förmodligen aldig varit i mexico city och kanske aldrig kommer åka hit har jag bestämt mig för att berätta lite om staden. Jag tänker börja med lokaltrafiken. Eller ja, lokal och lokal...
I mexico city finns det många olika sätt att ta sig fram. Man kan ta metron, metróbus eller vanliga bussar.
Metron kan jag inte uttala mig om för den har jag ännu inte provat på, men metróbussen är en smart uppfinning som går ovan jord, men bara längs med de stora genomfartslederna i staden, där den har en egen fil och stannar på speciella hållplatser.. Den kostar runt 5 pesos per resa. Ganska fräsch, ganska säker.
Sen finns det bussarna. Vad kan man säga om bussarna i Mexico City? Tja, det finns hur många som helst. Allt från små ombyggda VW-bussar till stora, nya dragspelsbussar. Oftast är det dock ganska små och väldigt gamla. Alla bussar är gröna (eller ja, beroende på hur mycket färg som finns kvar på dom) och det finns inga linjenummer utan de kör alla mot en slutstation som finns uppskriven på en liten skylt i framrutan. Det kostar mellan 2 och 3 pesos att åka buss, men ofta får man som utlänning betala mer eftersom människor här har en tendens att hävda att de inte har växel om man inte ser ut som en mexican. Bussarna är oftast överfulla, och det hänger nästan alltid en man i varje dörröppning som liksom ser till att ingen ramlar ut.
Det finns vanliga hållplatser, men oftast ställer man sig bara i ett gatuhörn och vinkar in bussen, som stannar om busschauffören kan eller vill. Värre är det dock att gå av. Ibland finns det en liten stoppknapp i närheten av bakdörren som sitter uppe i någon hemmagjort elektrisk anordning, annars får man bara hoppas att chauffören ser att man vill av.
Att byta buss någon annanstans än vid en riktig hållplats är helt hopplöst. Man måste nämligen inte bara veta vid vilket gatuhörn man skall gå av, man måste också veta vid vilket ställe man skall gå på den andra bussen. Det är nämligen inte givet att det är samma gatuhörn, utan det kan vara en bit bort, vid andra sidan gatan eller på en tvärgata. Man får liksom gissa var. När man väl är på rätt ställe måste man dock fråga chauffören om bussen verkligen stannar där man ska av, för även om det är på vägen är det inte säkert att den stannar där.
Låter det komplicerat? Tro mig, det är inget mot vad det verkligen är, och man får ju inte glömma att man inte bara måste ha stenkoll på var man ska av, utan även på sina fickor och sin väska samt var los mexicanos placerar sina händer. Många tycker nämligen att ett utmärkt viloställe för en hand eller två är på en gringas rumpa...
I mexico city finns det många olika sätt att ta sig fram. Man kan ta metron, metróbus eller vanliga bussar.
Metron kan jag inte uttala mig om för den har jag ännu inte provat på, men metróbussen är en smart uppfinning som går ovan jord, men bara längs med de stora genomfartslederna i staden, där den har en egen fil och stannar på speciella hållplatser.. Den kostar runt 5 pesos per resa. Ganska fräsch, ganska säker.
Sen finns det bussarna. Vad kan man säga om bussarna i Mexico City? Tja, det finns hur många som helst. Allt från små ombyggda VW-bussar till stora, nya dragspelsbussar. Oftast är det dock ganska små och väldigt gamla. Alla bussar är gröna (eller ja, beroende på hur mycket färg som finns kvar på dom) och det finns inga linjenummer utan de kör alla mot en slutstation som finns uppskriven på en liten skylt i framrutan. Det kostar mellan 2 och 3 pesos att åka buss, men ofta får man som utlänning betala mer eftersom människor här har en tendens att hävda att de inte har växel om man inte ser ut som en mexican. Bussarna är oftast överfulla, och det hänger nästan alltid en man i varje dörröppning som liksom ser till att ingen ramlar ut.
Det finns vanliga hållplatser, men oftast ställer man sig bara i ett gatuhörn och vinkar in bussen, som stannar om busschauffören kan eller vill. Värre är det dock att gå av. Ibland finns det en liten stoppknapp i närheten av bakdörren som sitter uppe i någon hemmagjort elektrisk anordning, annars får man bara hoppas att chauffören ser att man vill av.
Att byta buss någon annanstans än vid en riktig hållplats är helt hopplöst. Man måste nämligen inte bara veta vid vilket gatuhörn man skall gå av, man måste också veta vid vilket ställe man skall gå på den andra bussen. Det är nämligen inte givet att det är samma gatuhörn, utan det kan vara en bit bort, vid andra sidan gatan eller på en tvärgata. Man får liksom gissa var. När man väl är på rätt ställe måste man dock fråga chauffören om bussen verkligen stannar där man ska av, för även om det är på vägen är det inte säkert att den stannar där.
Låter det komplicerat? Tro mig, det är inget mot vad det verkligen är, och man får ju inte glömma att man inte bara måste ha stenkoll på var man ska av, utan även på sina fickor och sin väska samt var los mexicanos placerar sina händer. Många tycker nämligen att ett utmärkt viloställe för en hand eller två är på en gringas rumpa...
Kommentarer
Postat av: Anita
Låter lite stressigt. Kan man gå till centro från där du bor? Jag menar den stora platsen med katedralen som sjunker. Jag känner mig inte så lockad av att stå och vinka in bussar mitt i trafiken. Puss.
Postat av: Ingrid
Det ar for langt att ga till el centro, men man kan ta metróbus, den ar helt ok faktiskt. den behover man inte vinka in...
Trackback